Fakta

Svar på vanliga frågor


Här samlar vi vanliga frågor och svar om bland annat situationen för EU-migranter och romer i Sverige och Europa. Undrar du något? Ställ din fråga på vår Facebooksida Podrom.se

De som kommer som flyktingar till Sverige får ju hjälp. Kan inte de fattiga EU-migranterna också få flyktingstatus?

21 juli, 2015

De som kommer som flyktingar till Sverige får ju hjälp. Kan inte de fattiga EU-migranterna också få flyktingstatus?

Inom EU härskar en uppfattning att man inte kan vara flykting om man kommer från ett EU-land; sådana länder ska ju inte förtrycka sina medborgare.

I stället finns inom EU vissa regler om rätt för EU-medborgare att röra sig fritt inom EU och där också söka jobb.

Vistelse längre än tre månader utan anställning i besökslandet medges dock inte.

(Källa: Thomas Hammarberg, tidigare EU-kommissionär för mänskliga rättigheter)

Måste inte EU kolla att ett medlemsland lever upp till de mänskliga rättigheterna?

16 juli, 2015

Måste inte EU kolla att ett medlemsland lever upp till de mänskliga rättigheterna?

Det förutsätts inom EU att medlemsstaterna respekterar mänskliga rättigheter.

Kräkningar av EU-lagar kan tas upp i EU-domstolen i Luxemburg.

Det är sällan denna möjlighet används vad gäller just mänskliga rättigheter. Faktum är att Europarådets domstol för mänskliga rättigheter är effektivare – den har dömt enskilda EU-medlemsstater vad gäller bl a behandlingen av romer.

(Källa: Thomas Hammarberg, tidigare EU-kommissionär för mänskliga rättigheter)

Varför tar inte länder som till exempel Rumänien ett större ansvar för de romer som kommer därifrån?

15 juli, 2015

Varför tar inte länder som till exempel Rumänien ett större ansvar för de romer som kommer därifrån?

I grunden handlar det om djupa fördomar om romer, ren antiziganism.

Majoriteten av romer lever i misär och många inom majoritetsbefolkningen menar att de har sig själva att skylla.

De attityderna påverkar de politiska beslutsfattarna, som har en tendens att peka ut romer som syndabockar för problem i samhället.

(Källa: Thomas Hammarberg, tidigare EU-kommissionär för mänskliga rättigheter)

Varför tvingar inte EU Rumänien att vidta aktiva åtgärder mot diskrimineringen av rumänska romer?

14 juli, 2015

Varför tvingar inte EU Rumänien att vidta aktiva åtgärder mot diskrimineringen av rumänska romer?

Som Europaunionen är uppbyggd finns få verkligt effektiva sätt att vidta åtgärder mot en medlemsstat.

Det är under processen att godkänna en ansökan om medlemskap, som EU kan påverka den sökande staten med konkreta, detaljerade krav om reformer.

Tyvärr missades den möjligheten nästan helt i samband med ansökningarna från bl a Rumänien och Bulgarien.

Är det inte bättre att hjälpa de fattiga EU-medborgarna på plats i deras hemländer?

11 juni, 2015

Är det inte bättre att hjälpa de fattiga EU-medborgarna på plats i deras hemländer?

Varför måste man göra antingen eller? Väldigt sällan tycker vi att komplexa problem ska lösas genom endast en metod.

Eller för att ta ett annat exempel: En sjukdom kan kräva operation, men i väntan på den kan patienten få smärtstillande. I ett sådant fall skulle vi inte anse att det ena måste utesluta det andra.

Sedan ska vi också komma ihåg att ett stort förändringsarbete pågår i romernas hemländer. Inhemska projekt såväl som utländska.

Vad hjälper det om jag lägger några mynt i en kopp?

9 juni, 2015

Vad hjälper det om jag lägger några mynt i en kopp?

Vill man bidra till förändring finns många alternativ.

Man kan bidra till politisk påverkan genom att delta i debatten, man kan minska fördomar och därmed motverka diskriminering genom att i vardagliga situationer stå upp för allas lika värde, man kan ge till organisationer, eller man kan lägga pengar i en kopp.

För åtta år sedan, innan Rumänien och Bulgarien kom med i EU, hade majoriteten av romer under fattigdomsgränsen ingen möjlighet att påverka sin materiella situation, men i och med medlemskapet har många gett sig ut för att arbeta eller skaffa försörjning på annat sätt i väntan på att andra, mer långsiktigt verkande, lösningar blir verklighet.

Är det inte bättre att ge pengar till en organisation i stället för till en person som tigger på gatan?

4 juni, 2015

Är det inte bättre att ge pengar till en organisation i stället för till en person som tigger på gatan?

Vi är vana vid att via en organisation kunna få reda på hur pengarna används.

Ger man pengarna direkt till en enskild individ har man ingen garanti för att pengarna används på det sätt givaren tycker är lämpligast, men man får ha tilltro till att folk använder sina pengar på ett klokt sätt. De flesta vi pratat med har ett tydligt fokus på att få ihop pengar till mat, barnens skolböcker och till att bygga hus i sina hemländer.

Många svenskar tycker det är förnedrande att lägga pengar i en utsträckt hand eller i en kopp, men man kan också se det som en form av direktbistånd, ett bistånd utan mellanhänder, där det man ger går oavkortat till mottagaren.

Ju mer och bättre hjälp EU-migranterna får här i Sverige, desto fler kommer hit. Eller hur?

2 juni, 2015

Ju mer och bättre hjälp EU-migranterna får här i Sverige, desto fler kommer hit. Eller hur?

Just nu pågår en stor migration i Europa och det är inte bara de allra fattigaste som lämnar sina hemländer.

Också många läkare, sjuksköterskor och ingenjörer reser utomlands för att arbeta eftersom det har svårt att leva på sin lön i hemlandet.

Det är alltså mycket svåra levnadsförhållanden som driver människor från deras hem. Vi kan nog räkna med att fler utsatta EU-medborgare kommer hit, men inte för det är så lyckosamt för dem här, utan för att nöden är så stor där de kommer ifrån.

Danmark har infört tiggeriförbud, men forskarna Per Eriksson och Hans Swärd från Lunds Universitet skriver i en debattartikel i DN att antalet fattiga EU-medborgare i Köpenhamn inte skiljer sig drastiskt från övriga nordiska huvudstäder.

Det är bara det att nöden blir mindre synlig.

Hur ser Sveriges historia ut när det gäller tiggeri?

5 februari, 2015

Hur ser Sveriges historia ut när det gäller tiggeri?

Tiggeri har varit förbjudet i flera former under lång tid i Sverige. Här är några händelser som påverkat synen på tiggeri i landet:

1533 utfärdades ett ‟Stockholmsskrå” – en form av ordningsstadga som riktade sig till ”de fattiga och sjuka” samt de som ”inte kunde hjälpa sig själva”. Den blev normgivande för hela landet och innebar en kategorisering mellan ”värdiga” och ”ovärdiga” fattiga. Ett speciellt tiggarmärke infördes och det blev otillåtet för dem som inte hade märket att tigga. En förmyndare utfärdade tiggarmärket till ”verkligt behövande”. De ”icke-behövande tiggarna” drevs bort och straffades.

1637 infördes totalförbud för lösdrivare – de som inte hade jobb och som saknade ekonomiska tillgångar att försörja sig på.

1642 kom en tiggarordning som beskrev hur man skulle hantera tiggare och fattiga. Tidigare försök att utrota tiggeriet hade misslyckats, därför accepterades tiggeriet igen men bara under organiserade former. Kyrkliga myndigheter utfärdade tiggarpass som var giltiga en viss tid inom ett visst område. Allt annat tiggeri blev förbjudet och straffbelagt.

1698 förbjöds tiggeriet helt utanför sin egen hemsocken. 1847 blev det förbjudet att tigga även inom sin hemsocken.

Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet förväntades det att polis och kommuner skulle arbeta för att förhindra tiggeri. Särskilda tillsynsmän anställdes för att övervaka detta.

Lagen mot lösdriveri infördes 1885 och innebar att det blev olagligt med ”underlåtenhet att ärligen försörja sig” vilket även inbegrep att ”stryka kring i landet”. Lösdriverilagen avskaffades så sent som 1964.

Idag är majoriteten av svenska folket för ett tiggeriförbud, enligt en undersökning som Novus gjorde i mars 2014 på uppdrag av TT. Då ansåg 56 procent att det var ett bra förslag att förbjuda tiggeri.

Källa: Masteruppsats i Socialt arbete – Tiggeri – En undersökning om hur tiggeri konstrueras som ett socialt problem.

Hur vanligt är det med tiggeriförbud?

29 januari, 2015

Hur vanligt är det med tiggeriförbud?

De senaste åren har frågan om tiggeriförbud varit omdiskuterad i många länder. Förra året kom en öppning för kommuner i Norge att införa lokala tiggeriförbud, och det här året kan det tas ett nationellt beslut om förbud mot tiggeri.

Danmark har tiggeriförbud, där kan tiggeri ge sex månaders fängelse – även om den påföljden är ovanlig. Danmark har dessutom en lag som gör det olagligt för ideella organisationer som får statliga bidrag att ordna med till exempel natthärbärgen för hemlösa som saknar danskt personnummer. I somras gjorde polisen i Köpenhamn en stor aktion för att köra bort människor som tigger och EU-migranter från gatorna. Ett uttalat syfte med detta är att Danmark vill att EU-migranter ska resa till andra länder istället, exempelvis till Sverige.

Andra länder där tiggeri är helt eller delvis förbjudet är bland andra Rumänien, Polen, Ungern, Grekland, Storbritannien och Nederländerna.

Källa: SVT